Adoption – hur gör man?

Fråga:

Jag och min fru har pratat i flera år om att jag ska adoptera hennes dotter som är 9 år nu i mars och vi har varit ett par sedan hon var 6 månader ungefär. Hur gör vi (jag)? Hennes biologiska pappa är ej med i bilden! Han har själv skrivit till min fru och bett om att jag ska adoptera!

Svar:

Hej,

Det bör finnas förutsättningar att adoptera dottern i detta fall. En tingsrätt gör en prövning av en adoptionsansökan, vilket innebär en kontroll av att i lagen angivna förutsättningar för adoption är uppfyllda. Prövningen är till en början rent formell. Det görs också en allmän lämplighetsprövning.

Vid den formella prövningen gäller att konstatera att vissa ålderskrav är uppfyllda, att erforderliga samtycken finns ingivna etc. Här skall endast ytterligare något beröras frågan om förälders medgivande till adoption. Enligt 4 kap. 5 a § FB krävs förälders samtycke till adoption av barn under 18 år. Kravet på samtycke är dock förenat med vissa undantag.

Samtycke krävs inte av förälder på okänd ort (4 kap. 5 a § andra stycket FB). Detta undantag blir ibland tillämpligt vid internationella adoptioner, t.ex. vid uppgift i handling från utländsk myndighet om ”förälder okänd”.

Samtycke krävs inte heller av förälder utan del i vårdnaden (4 kap. 5 a § andra stycket FB). Om en förälder påstås vara skild från vårdnaden skall detta styrkas med personbevis, dödsbevis eller i förekommande fall dom eller beslut angående vårdnaden. Avgörandet skall ha vunnit laga kraft.

Föräldrarna skall höras (om det kan ske) även om de inte är vårdnadshavare. Försiktighet bör iakttas vid internationella adoptioner (4 kap. 10 § tredje stycket FB).

Yttrande ska hämtas in från socialnämnden om barnet är under 18 år (4 kap. 10 § första stycket FB). Yttrande inhämtas från socialnämnden i den kommun där sökanden respektive den som har vårdnaden om barnet är folkbokförd. Socialnämnden skall, om det inte är olämpligt, söka klarlägga barnets inställning (4 kap. 10 § andra stycket FB).

Lämplighetsprövningen ovan görs för att se om det är lämpligt att adoptionen äger rum. Tillstånd får ges endast om adoptionen är till fördel för barnet samt sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptionen. Vid bedömningen av om det är lämpligt att adoptionen äger rum skall rätten, även när barnets samtycke inte behövs, ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Med hänsyn till de ingripande verkningar som en adoption har ger lagen strikta anvisningar om vad som skall iakttas i lämplighetshänseende. Det krävs alltid en ”särskild anledning” till adoptionen. Sökanden skall t.ex. ha uppfostrat eller vilja uppfostra barnet.

Även i övrigt kan det, med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet, finnas särskild anledning till adoptionen, t.ex. att en anhörig visserligen inte uppfostrats av adoptanten men ändå har ett nära förhållande till denne. Det torde vidare vara möjligt att genom adoption föra namn och egendom vidare till någon som adoptanten har en personlig anknytning till. Adoption enbart i syfte att åstadkomma gynnsamma skatteeffekter, uppehålls- eller arbetstillstånd är inte tillåten. I praxis har inte heller adoption med det huvudsakliga syftet att överföra ett efternamn tillåtits när annan bärare av namnet motsatt sig adoptionen (NJA 1920 s. 449).

Eftersom syftet med adoptionen är att så långt möjligt efterlikna ett förälder-barn-förhållande ligger det nära till hands att ställa krav på en i sådana sammanhang naturlig åldersskillnad mellan adoptanten och den som adopteras. Något sådant villkor finns dock inte uppställt i lagen. Prövningen sker inom ramen för lämplighetskontrollen. Sökandens förutsättningar – såväl i ekonomiskt hänseende som i övrigt – att ta hand om barnet skall bedömas i ärendet. Gäller ansökan ett barn under 18 år görs utredningen oftast av socialnämnden som inger denna tillsammans med sitt yttrande angående adoptionen. När den som skall adopteras är över 18 år får lämplighetsprövningen naturligtvis ett annat innehåll än om ett spädbarn skall adopteras.

Du skickar alltså in ansökan till tingsrätten där du bor.

Mvh

Prio Advokatbyrå

Vårdnad, föräldraskap och underhåll

Veckan fråga från Forumet Familjerätt på Nätet:

Vår son föddes i utomlands (annat nordiskt land) och där fyllde vi aldrig i några papper vad gäller vårdnadshavare som vi gjorde för vår dotter som föddes i Sverige. Nu har vi gått isär och mitt ex vägrar skriva på att jag, pappan, ska stå som vårdnadshavare för min son. Idag har jag honom 60 % av tiden. Har hon någon rätt att neka mig detta?

Jag ska upp i rätten snart men är jättenervös om jag ska vara ärlig. Tänk om de beslutar att jag ej ska få stå som vårdnadshavare för min son som är 5 och ett halvt år. Finns det någon risk att de skulle göra det? Som sagt hon har absolut inga problem med att jag har honom 60 % av tiden idag och haft detta sedan jan-2016. Varför får jag då ej stå som vårdnadshavare? Hon kräver också att jag betalar alla min sons olika avgifter på aktiviteter för att jag ska ha honom.

Svar:

Din fråga saknar vissa förutsättningar för att vi ska kunna ge ett mer ingående svar. Jag förutsätter att du står som registrerad far till sonen (i folkbokföringen). Om du inte gör det behöver du få faderskapet fastställt, vilket kan göras antingen via tingsrätten eller med Socialtjänsten i barnets hemkommun. Det kan vara värt att börja hos Socialtjänsten för att se vilken utredningsmöjlighet de har.

Vad gäller din pågående tvist kan sägas följande. Det verkar som att det är en vårdnadstvist som även innefattar frågor om underhållsskyldighet (avgifterna). Vårdnaden kan tilldelas en förälder ensamt, eller båda gemensamt. Domstolen ska besluta i enlighet med det som är barnets bästa. Vad som är barnets bästa beror på de specifika förutsättningar som gäller för varje barn. Vi vet inte vilka som gäller för ditt barn. Det verkar svårt att tro att rätten skulle ta neka dig vårdnad eller umgänge eftersom du har sonen på mer än halvtid. Om du eller hon är olämplig eller om ni har sådana samarbetssvårigheter att barnen far illa av det, är ensam vårdnad mer troligt. Utgångspunkten, som är stark, är dock att barnen mår bra av att vara med båda föräldrarna och att vårdnaden därför bör vara gemensam.

Vad gäller underhåll (avgifter för barnet). I normalfallet kan den förälder som har barnet mindre bli ersättningsskyldig till barnet, genom den andre föräldern, för de kostnader som barnet har. Det kallas underhållsbidrag. En del, eller hela, detta kan betalas genom Försäkringskassans underhållsstöd. Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms ska hänsyn tas till barnets egna inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner med beaktande av vissa andra föreskrifter.

Eftersom du är i tvist antar vi att du har ett juridiskt ombud, annars bör du verkligen anlita ett ombud. Du kan ha möjlighet att använda din försäkrings rättsskydd för att täcka delar av ditt ombuds kostnader eller statens möjlighet till rättshjälp. Om du är intresserad har du möjlighet att vända dig till oss så hjälper vi dig att driva tvisten.

Prio Advokatbyrå

Adoption på grund av frånvarande förälder och förutsättningarna för det

Fråga: Jag och min kille hade tänkt att gifta oss. Jag har ensam vårdnad om min snart 1 åriga dotter. Hon har vuxit upp med min kille, kan han adoptera henne när vi gift oss? Vad gäller för en sån adoption? Hon har aldrig träffat sin riktiga pappa, och lär nog aldrig göra heller då han är knarkare och kriminell. Jag skulle vilja veta vad som gäller vid en adoption.

Svar:

Hej,

En prövning av en ansökan om adoption görs av tingsrätten. Tingsrätten provar om den tilltänkta adoptionen är lämplig, bland annat genom att inhämta ett yttrande från socialnämnden gällande din dotters och din killes förhållanden. Även din dotters förhållande till sin riktiga pappa är av betydelse.

Adoptionen innebär att din dotter kommer att anses som barn till din kille. Detta innebär även att din dotter kommer att ärva och ärvs av din kille och hans släktingar, samt att reglerna om vård och umgänge gäller. En adoption är permanent och kan endast upphöra att gälla om någon annan adopterar din dotter.

Enligt föräldrabalken så får den man eller kvinna som har fyllt 25 år, med tillstånd av rätten, adoptera. Rätt att adoptera kan även föreligga för den som har fyllt 18 år om adoptionen avser makes barn. Din kille får alltså adoptera din dotter med ditt samtycke, och det förutsätts inte att ni är gifta för att han ska få adoptera din dotter. Eftersom du har ensam vårdnad om din dotter krävs inte pappans samtycke. Om det finns möjlighet ska han dock höras, men det finns alltså möjlighet att din dotter adopteras mot pappans vilja. Adoptionen kommer att leda till att rätten till umgänge mellan din dotter och pappan upphör, eftersom din dotter efter adoptionen kommer att ses som din killes barn. Adoptionen kommer även att leda till att pappans underhållsskyldighet upphör.

Generellt ska även sägas att en adoption bara bör tillåtas om rätten kan anta att den kommer att leda till ett förhållande mellan din kille och din dotter likt ett förhållande mellan en förälder och ett barn, och att din dotters bästa alltid ska beaktas i frågan.

Fullmakter i vårdnadsförhållanden

Veckans fråga och svar från Familjerätt på nätet.

Hej!

Har en fråga kring fullmakt när man har gemensam vårdnad. Jag och barnens pappa har separerat sen några år tillbaka.
Han är ute och reser väldigt mycket pga jobbet.  Han kan vara utomlands 1-2mån och kanske är hemma 1-2 v sen för att åka igen . Och det ställer till det med barnen när det gäller underskrifter från oss båda.  Tex sjukvård, skola och pass osv.  Kan han skriva tillfällig fullmakt 1 år tex att jag har rätt att skriva under papper som kräver underskrift från oss båda?

Hej

Ja, det är möjligt att ställa ut en fullmakt från en vårdnadshavare till en annan för att sköta vissa specifika frågor gällande barnen. Den kan antingen utformas generellt eller mer specifikt, beroende på dess avsedda användningsområde. För att säkerställa att fullmakten inte ifrågasätts kan det vara lämpligt med bevittning, även om det i normalfallet inte krävs. Hur du/ni bör utforma din fullmakt borde ni diskutera med ett juridiskt biträde, eftersom det kan variera beroende på ert behov och önskemål. Du/ni kan även pröva kontakta familjerätten i er kommun för att se om de kan hjälpa er att lösa den typen av fråga.

Vad gör en bodelningsförrättare? – Veckans fråga och svar

Varje vecka svarar vi på frågor på forumet som heter Familjerätt på Nätet. Nu är vi igång igen för höstterminen 2016 och den första frågan, och svaret till det, kommer här.

Fråga:

”Vi är skilda och jag har ansökt om en bodelningsförrättare och vi har fått en ifrån tingsrätten eftersom vi inte kommer överens. Det är mycket stressigt att hantera min exmake och jag är också rädd för honom.

Hur fungerar bodelningen med en bodelningsförrättare? Ska vi till tingsrätten också? Hur många gånger ska vi träffas? Vad händer om min exmake och jag kommer inte överens? Ska vi följa bodelningsförrättarens beslut?”

Svar:

Hej,

Bodelningsförrättaren kommer att kontakta er om det inte redan är gjort. Dennes uppdrag kan se lite olika ur beroende på era förutsättningar och är därför svårt att beskriva i närmare detalj. I princip så går det ut på att bodelningsförrättaren antingen kommer försöka få er att komma överens, eller annars besluta om bodelningen – en så kallad tvångsbodelning.

Ni betalar själva för bodelningsförrättarens arbete. I huvudsak gäller att ni delar lika på detta om inte onödigt mycket arbete orsakas av någon av er. Då kan skevdelning av arvodet bli aktuellt.

Om ni kommer överens med bodelningsförrättarens hjälp behövs normalt sett inte att ni går till tingsrätten också – ni är ju överens. Om det blir en tvångsbodelning är det vanligare att den klandras. Om någon av er är missnöjd med utgången kan ni alltså klandra bodelningen till tingsrätten. Då blir det ett tvistemål där.

Eftersom det är svårt att driva en bodelningsprocess själv är det lämpligt att ni använder er av egna ombud som hjälper er att ta fram det som är viktigt och förklara varför bodelningsförrättaren ska besluta på ett visst sätt. Ni får dock betala även ombuden själva. Det finns således risk för att bodelningen blir en kostsam affär. Å andra sidan kan det vara skönt att ha professionell hjälp.

Hur många gånger ni träffas är olika i varje bodelning. Oftast räcker en gång för att reda ut vad som finns i boet, men ibland behövs fler tillfällen för att reda ut oklarheter.

Utgångspunkten är att parterna i bodelningen ger in och åberopar det material och vilka tillgångar och skulder ni har. Normalt sett räcker att bodelningsförrättaren får dessa uppgifter från er, men ibland kan ni eller förrättaren behöva hämta in mer utredning. Bodelningsförrättaren fungerar som en första domare som ska besluta om hur ert bo ska delas. Även om en bodelningsförrättare inte har möjlighet att göra en mer omfattande prövning, av t.ex. muntlig bevisning, så kan och ska denne göra en första prövning utifrån det material som finns i ärendet.

Ni måste alltså följa bodelningsförrättarens beslut om ni inte klandrar det till tingsrätten. Klandrar ni det kommer tingsrättens (eller senare hovrättens eller Högsta domstolens) avgörande att bli det ni ska följa.

Hoppas detta hjälper. Lycka till!