Fler skyddsbehövande får rätt att hämta sin familj

Vi på Prio Advokatbyrå har under några månader en praktikant från som studerar till paralegal Påhlmans Handelsinstitut hos oss. Praktikanten Ellen har låtit sammanfatta ett avgörande som kan komma att bli mycket viktigt för nyanlända, särskilt de som inte fått flyktingstatus och barn.

MIG 2018:20, ett rättsfall från Migrationsöverdomstolen

Bakgrund

En pojke (nedan kallad KA) har tillsammans med släktingar kommit till Sverige och beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Pojkens föräldrar (nedan kallad DEA, EA samt TA) och KA:s broder har ansökt om uppehållstillstånd p.g.a. anknytning till KA. Migrationsverket och Migrationsdomstolen har bedömt att en familjeåterförening endast skulle kunna ske i Sverige, men har trots detta gett KA:s familj avslag i det aktuella ärendet. Migrationsverket och Migrationsdomstolen ansåg att återföreningen med familjen kunde vänta några år, eftersom KA befann sig i Sverige med tillsyn av sin morbror.

KA har beviljats tillfälligt uppehållstillstånds alternativt skyddsbehövande fram till år 2020.

Rättsfråga

Beslut att neka uppehållstillstånd för KA:s familj för familjeåterförening skulle strida mot svensk konventionsåtagande enligt 13 § tillfälliga lagen.

Instans

Migrationsöverdomstolen bifaller överklagandet och beviljar DEA, EA och TA tidsbegränsade uppehålls- och arbetstillstånd respektive uppehållstillstånd under 13 månader räknat från dagen ifrån denna dom. Detta fastslogs eftersom rätten till respekt av familjeliv enligt artikel 8 EMKR inskränks då principen om barnets bästa ska beaktas särskilt noggrant i detta fall.

Att inte bevilja KA:s familj rätten till familjeåterförening skulle strida mot svenska konventionsåtaganden. Denna inskränkning av rätten till respekt av familjeliv väger större vikt än svenska statens intresse att minska antalet asylsökande efter den stora flyktingvågen 2015 då det svenska asylsystemet påfrestades.

I detta sammanhang har även barnkonventionen betraktats då barnkonventionen ställer krav på att beslutande organ i mål om familjeåterförening som rör barn, ska på ett tydligt sätt beakta barnets bästa och detta måste vara tillräckligt reflekterande i avgörandet.

Barnets ålder, situation i hemlandet samt graden av beroendeförhållande till föräldrarna ska betraktas särskilt noggrant. KA är åtta år och har varit ofrivilligt separerad ifrån sin familj sedan 2015 på grund av behov av internationellt skydd. Angående konflikten i Syrien saknas det uppgifter om konflikten kommer att upphöra inom en snar framtid, en familjeåterförening i Syrien bedöms därför vara omöjlig. Med tanke på KA:s låga ålder och att tid har en allvarligare effekt på barn än vuxna, då barn inte uppfattar tid på samma sätt, skulle en långdragen beslutsprocess innebära ännu mer skadlig effekt på KA:s utveckling än i dagsläget. KA har under asylprocessen uttryckt sin saknad för sin familj samt att han lider av detta.

Migrationsöverdomstolen finner att den inskränkning av rätten till respekt för familjeliv som det innebär att neka klagandena uppehållstillstånd, inte står i rimlig proportion till svenska statens intresse att minska antal asylsökande. Principen om barnets bästa ger företräde samt att det står i strid mot Barnkonventionens bestämmelser att neka KA:s familj uppehållstillstånd i Sverige.

Photo by Nick Wilkes on Unsplash