Adoption
Veckans fråga som vi har besvarat på familjerätt på nätet handlar om adoption. Den är lång, men här kommer den.
Fråga:
Hej!
Vi är en familj som skulle vilja adoptera ett barn som idag bor på ett familjehem. Vi har idag tre biologiska barn två pojkar och en flicka i olika åldrar.
Vi umgås med ett par, min väninna, A, som bor och i dag har fyra barn ihop med sin sambo, B. Sedan tidigare hade B ett barn, C, med en annan kvinna, D. Av olika skäl så har B och D valt att låta C bo i ett familjehem. Detta har hon gjort sedan hon var liten. Idag är C 13 år gammal.
Vid ett par tillfällen träffade vi på C när B hämtade hem C över loven. Eftersom vi umgås mycket med dem fick vi också möjlighet att träffa C och umgås med henne. Vi och våra barn tycker om C.
Vi vet inte varför A och B inte vill ta hem C. Dock verkar de trivs jättebra ihop när de träffas. Vi vill inte gräva för det är kanske känsligt.
Vi har alltid önskat oss en stor familj och skulle vilja adoptera ett barn. Vi kom att tänka på C som vi har träffat och tycker om.
Hur går vi tillväga? Vilka krav och regler gäller för att kunna adoptera C? C är stor – ska vi prata med henne? Kan hon också påverka att vilja bli adopterad av oss? Kan C:s biologiska föräldrar påverka något eller är det familjehemmet där C bor som bestämmer? Vi har inte pratat med A eller B ännu, men skulle pratat med dem när vi vet lite mer om hur det funka.
Tacksam för svar!
Svar:
Hej,
Adoptioner är sällan lätta att hantera och er fråga verkar innehålla fler dilemman än bara de juridiska problematiken. Jag ska besvara frågan/-orna utefter hur jag har uppfattat den. Vänligen notera att jag har redigerat frågan, så att ingen ska kunna identifieras av hur frågan är ställd.
Bestämmelserna om adoption hittar du i fjärde kapitlet föräldrabalken.
En adoption måste alltid godkännas av domstol (tingsrätt). Domstolen är alltså den som bestämmer. Grundförutsättningarna är att den som adopterar ska ha fyllt 25 år, och om den som adopterar barnet är gift, så ska båda adoptera eller så ska det avse den andres barn. I vissa fall kan den som adopterar vara endast 18 år gammal, men det verkar inte vara fråga om ett sådant fall här.
Den som har fyllt tolv år får inte adopteras utan eget samtycke. Dock gäller inte det om han/hon är under sexton år och det skulle skada honom eller henne att bli tillfrågad. Samtycke behövs inte heller om barnet är varaktigt förhindrad att lämna samtycke på grund av en psykisk störning eller på grund av något annat liknande förhållande. Svaret på frågan om ni ska fråga C? – Ja, hon som är 13 år måste godkänna adoptionen.
Den som inte har fyllt arton år får inte heller adopteras utan föräldrarnas samtycke. Alltså måste ni ha både B:s och D:s samtycke.
Lider någon av B eller D av en allvarlig psykisk störning, är utan del i vårdnaden eller befinner sig på okänd ort så behövs inte samtycke. Om det är så att B eller D inte behöver lämna sitt samtycke ska en särskilt förordnad vårdnadshavare som tingsrätten utser istället lämna samtycke.
För att adoptionen ska kunna ske måste följande vara uppfyllt.
- Det ska vara lämpligt att adoptionen äger rum.
- Adoptionen är till fördel för barnet samt sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptionen.
- Vid bedömningen av om det är lämpligt att adoptionen äger rum ska rätten, även när barnets samtycke inte behövs, ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.
- Ansökningen får inte bifallas, om det från någon sida har getts eller utlovats ersättning eller om det har avtalats om bidrag till barnets underhåll. Detta gäller med viss modifikation, för underhållsbidrag kan i visst fall godkännas (se 4 kap. 6 § st. 2 föräldrabalken).
Tingsrätten ska också inhämta upplysningar om barnet och sökanden samt om ersättning eller bidrag till barnets underhåll har lämnats eller utlovats. Eftersom C inte har fyllt arton år, ska yttrande inhämtas från socialnämnden i den kommun där sökanden, Ni, är folkbokförda och från socialnämnden i den kommun där den som har vårdnaden om barnet, B respektive D, är folkbokförda.
Socialnämnden i den kommun där sökanden är folkbokförd ska, om det inte är olämpligt, söka klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten. Fader eller moder, vars samtycke till adoptionen inte krävs, ska ändå höras, om det kan ske.
Vid adoption av adoptivbarn skall vad nu sagts i stället gälla adoptanten eller, om en make adopterat den andra makens barn, var och en av makarna. Finns en särskild förmyndare vars samtycke inte krävs, skall även han eller hon höras.
Som ni märker ovan är reglerna kring adoptioner väl definierade i det nämnda kapitlet. Det kan bli svårt för er att adoptera C för ni måste visa att det är till fördel för C och att ni vill uppfostra C.
Om familjehemmet påverkar adoptionen vet jag inte, det beror på vilken rättslig ställning familjehemspersonerna har i förhållande till C. Eftersom du skriver att C har varit i familjehemmet sedan hon var liten är det inte svårt att tro familjehemsföräldrarna är utsedda till särskilt förordnade vårdnadshavare, men detta framgår inte av frågan. Om det är så, så krävs inte deras samtycke men de ska höras i målet i så fall. Då jag dock inte vet mer detaljer om saken så lämnar jag den frågan här.
Detta är i huvudsak de regler som gäller för adoptionen. Om er adoption av C är lämplig eller inte och att ni därför skulle få igenom den, kan inte besvaras inom ramen för den här frågan. Exakt vems godkännande som behövs är svårt att besvara med exakthet, eftersom jag inte vet den rättsliga ställningen för familjehemmets föräldrar eller om det kan vara så att B:s eller D:s godkännande av någon anledning inte skulle behövas.
Det etiska dilemmat – vem ni ska prata med – verkar ganska lätt att besvara. Självklart bör ni ta upp saken med alla inblandade – B, C, D och familjehemmet. Det är nog inte heller svårt att inse att B kommer att blanda in A i diskussionen.
Hoppas ni är nöjda med svaret. Lycka till!